När Charlotte Sandberg Oberdorfer tillträdde sin nya roll som VD på Kreativa Hus Skövde i december var känslan direkt positiv – men inte självklar. Uppdraget kändes rätt, men som alltid i ett nytt sammanhang återstår det viktigaste: hur det faktiskt fungerar i vardagen. Det svaret kom snabbt. Redan under de första veckorna blev det tydligt att hon både trivdes och kom till sin rätt.
”Det har varit otroligt roligt. Jag har känt mig väldigt välkommen och det är roligt att kunna ha användning för alla delar av fastighetsbranschen jag jobbat med.”
Charlotte är utbildad byggnadsingenjör från Chalmers och har under många år arbetat i och med fastighetsbranschen – från utveckling och förvaltning till roller nära hyresgäster, operatörer och affär. En röd tråd har varit intresset för hur fastigheter faktiskt används – en fastighet är inte ett utställningsobjekt utan ett medium för liv. Ett exempel hon ofta återkommer till är skillnaden mellan att bygga något tekniskt bra och något som faktiskt fungerar i praktiken.
”Vi kan bygga hur mycket som helst, men om kunden inte upplever ett värde spelar det ingen roll.”
Det perspektivet blir särskilt tydligt i dagens marknad. I vissa delar av landet har fastighetsägare historiskt haft en relativt stabil efterfrågan, där lokaler i princip fyllts av sig själva. Men den tiden är förbi på många håll.
Charlotte har med sig erfarenhet från mer konkurrensutsatta marknader, där det krävs ett aktivt arbete för att attrahera hyresgäster. Det kan handla om allt från hur ett område och en lokal presenteras till hur hela erbjudandet paketeras.
”Man har behövt jobba aktivt med att attrahera kunder – hur man lyssnar in kunden, planerar fastigheten och paketerar den.”
I praktiken innebär det till exempel att inte bara visa en lokal, utan att tydligt kunna svara på frågor som: Hur fungerar den i vardagen? Hur stödjer den verksamheten? Hur skapar den värde för kommande bolag och medarbetare? Varför ska jag välja just denna plats framför en annan?
Ett område där förändringen blivit särskilt tydlig är synen på kontoret. Under pandemin ifrågasattes dess relevans, men idag ser Charlotte en mer nyanserad utveckling. Kontoret är en stor del av bolagets Employer Branding.
”Man inser mer och mer att kontoret är viktigare än man trodde – men det måste finnas en anledning att vara där. Tvång är sällan en bra och långsiktig lösning.”
Det räcker inte längre med skrivbord och mötesrum. Kontoret behöver erbjuda något mer – exempelvis miljöer som underlättar samarbete, spontana möten, social interaktion men också ger mig arbetsro och underlättar mitt privata liv. “Work life balance” har fått mer tyngd mot “life”. Hon beskriver hur små, vardagliga situationer ofta är de som skapar mest värde. Ett konkret exempel är gemensamma ytor där människor naturligt stöter på varandra – vid kaffeautomaten, i lunchmiljöer eller i mer öppna loungeytor. Det är där idéer uppstår och relationer byggs, snarare än i bokade möten. I nya projekt ser hon därför ett ökat fokus på just dessa ytor som ett komplement till hyresgästens egna arbetsytor. I ett exempel från Science Park i Skövde har man valt att skapa ett flexiblet bottenplan där hyresgäster kan samlas, arbeta informellt eller arrangera enklare aktiviteter.
En annan tydlig förändring handlar om hur fastigheter planeras för framtiden. Istället för att optimera för ett specifikt användningsområde behöver byggnader kunna anpassas över tid.
“Vi kan tro att vi vet vad kunder vill ha – men det förändras. Därför måste vi bygga strukturer som går att anpassa.”
I praktiken kan det innebära att man bygger en stabil grund – ytterväggar och kärna – men låter resten av ytorna vara mer flexibla. En lokal som idag används som kontor kan i framtiden behöva fungera för en annan typ av verksamhet, eller delas upp på nya sätt. Samma logik gäller för innehållet i byggnaden. Det handlar inte bara om funktion, utan om att skapa mervärden. Till exempel möjligheten att ta en informell kaffe med en kollega, bjuda in en extern kontakt på lunch eller arbeta i en annan miljö under delar av dagen.
När det gäller teknik ser Charlotte tydligt hur pandemin accelererade utvecklingen. Möjligheten att arbeta var som helst ställer krav på att infrastrukturen fungerar – oavsett om du sitter på kontoret, på tåget eller hemma. Samtidigt varnar hon för att göra systemen för avancerade. I många fastigheter finns idag tekniska lösningar som få faktiskt förstår fullt ut. Istället ser hon ett värde i att fokusera på det grundläggande: att ha kontroll. Ett konkret exempel är energiförbrukning. Istället för att arbeta utifrån schabloner behöver fastighetsägare veta exakt var energin används – vilka delar av byggnaden som drar mest och var åtgärder ger effekt. Det handlar alltså mindre om att göra allt “smart” och mer om att göra det begripligt och användbart.
Utanför den enskilda fastigheten lyfter Charlotte vikten av samverkan i regionen. För att skapa verklig tillväxt krävs att aktörer drar åt samma håll.
”Vi behöver tillsammans fundera på hur vi gör regionen attraktiv – inte bara konkurrera om befintliga hyresgäster.”
Hon beskriver det genom en enkel men tydlig jämförelse: restaurangstråk. En enskild restaurang lockar vissa gäster – men flera tillsammans skapar en destination. På samma sätt kan företag, fastighetsägare och organisationer tillsammans bygga miljöer som attraherar nya etableringar, snarare än att enbart konkurrera om de som redan finns.
Avslutningsvis återkommer Charlotte till vikten av kvalitet – inte bara i byggnader, utan i hela alla delar runtomkring också. Rekryteringen till hennes nuvarande roll är ett exempel hon lyfter särskilt. Det som stack ut var tydligheten och den konstruktiva återkopplingen.
”Det var tydlig och konstruktiv återkoppling som verkligen gjorde mig bättre. Det handlar inte bara om att förmedla – utan om att förädla.”
Det är ett synsätt som speglar hennes eget sätt att se på fastigheter: att skapa värde handlar inte bara om det fysiska resultatet, utan om hur väl det möter människors behov – idag och över tid.