Har du koll på idéburen sektor?

Maquire har under de senaste åren rekryterat flertalet chefstjänster till olika organisationer inom idéburen sektor, vilket för många inte alltid är ett känt begrepp. Vi har pratat med Lotta Säfström, Direktor och VD på Göteborgs stadsmission, och Martin Ärnlöv, Generalsekreterare på Svenska Röda Korset, för att reda ut vad idéburen sektor och civilsamhället egentligen innebär, hur det ser ut i Sverige och vad som är speciellt med att leda dessa organisationer.

Vad är idéburen sektor och hur ser den sektorn ut i Sverige idag?

Lotta: När man pratar om idéburen sektor menar man den delen av samhället som inte tillhör den offentliga sektorn, familjesektorn eller det privata näringslivet. Jag brukar prata om civilsamhället – idéburen sektor och civilsamhället är två benämningar på samma sektor. Det består av människor som i någon form går tillsammans för att verkliga en idé eller för att de har ett gemensamt intresse eller ett samhällsnyttigt mål. Här ingår t ex stiftelser, kooperativ, ideella föreningar men det finns även aktiebolag.

Civilsamhället karaktäriseras också utav en stor del mängd frivilliga människor. Svenskarna tillhör de länder i världen som har högst nivå på frivilligt oavlönat arbete. Vi ligger i klass med både Kanada, USA och Storbritannien. Orsaken till detta är idrotten och kulturen men vi ser även en ökande andel av aktiva personer inom socialt verksamma organisationer. Om man slår samman den uppskattade tiden som vi i Sverige lägger på frivilligt arbete så motsvarar det ungefär 400 000 helårsanställningar.

Martin: När man pratar om idéburen sektor menar man oftast de organisationer inom vård, skola och omsorg som inte är kommunala, offentliga eller privata/kommersiella. Av all vård, skola och omsorg i Sverige utgörs ungefär 3% av idéburen sektor. Man kan definiera det lite olika, men ofta används civilsamhället som en större entitet. Inom civilsamhället menar man oftast även alla föreningar som jobbar med demokrati, idrott, kultur eller andra områden. Röda Korset har på så sätt en del inom idéburen sektor men också en del inom civilsamhället, det är svårt att säga var gränsen går.

Vad är speciellt med att leda en organisation inom idéburen sektor?

Lotta: Det är bland de absolut svåraste uppdragen du kan ha eftersom du inte enbart kan styra mot ekonomiska mål utan du ska även styra målet mot din organisations idé. När jag rekryterar medarbetare så måste jag utöver utbildning, kvalifikationer, erfarenhet och referenser även säkerställa att personen förstår att vi är en idéburen organisation att vi har som mål att uppfylla vår idé och att de personliga värderingarna finns med.

Martin: Ibland pratar man om hybridorganisationer, att det finns en mix mellan ideella och professionella krafter, t ex idéburna uppdrag och reglerade kontrakt. Du måste förhålla dig till ett väldigt starkt personligt engagemang hos medarbetare och frivilliga samtidigt som du ska se till att hålla kvalitet, avtal och budget. Inom privat sektor är målen oftast lite enklare och rakare, tjänar du inga pengar så har du inget existensberättigande. Inom idéburen sektor är det fler parametrar att beakta vilket också gör det så mycket roligare!

Vad tror man om sektorns framtid, och varför den behövs alls?

Lotta: Idag tror jag att alla säger att förutsättningarna för ett starkt samhälle är att det finns en stark idéburen sektor. Om man tittar på hur de svenska grundlagarna ser ut så är det yttrandefrihet, åsiktsfrihet, organisationsfrihet och mötesfrihet – allt det handlar om civilsamhället. En grund i ett fritt demokratiskt samhälle är att fritt få organisera sig som man vill.

Martin: Varför den behövs inom välfärden är delvis en åsiktsuppfattning och en politisk avvägning. Det finns de som tycker att det inte behövs vare sig privat eller idéburen sektor. Traditionellt sett har idéburen sektor varit i framkant när det gäller att driva på utvecklingen av metoder vilket bidrar till ett bättre samhälle som är mer mångfacetterat och därmed även påverkar hur saker görs hos andra aktörer. Och civilsamhället som helhet är en oerhört viktig del av Sverige.

Vad händer på Stadsmissionen just nu?

Lotta: Hela det här året har vi, precis som alla andra, präglats av Corona. Medan andra har permitterats från sina jobb, företag har gått i konkurs eller stängt ner sina verksamheter så har Stadsmissionen jobbat hårdare och gjort mer än vi gjort på många år. I våras rekryterade vi 200 nya volontärer. Människors behov har ökat och allt fler söker oss för sådana basbehov som mat. Det är även många enmansföretagare som har råkat illa ut i samband med Corona.

Vi försöker möta lågkonjunkturen och kan även hjälpa till med arbetsträning då allt fler blir arbetslösa. Vi försöker öka vår verksamhet så att de nya arbetslösa inte hamnar i långtidsarbetslöshet men också förhindra att de långtidsarbetslösa hamnar ännu längre bort från arbetsmarknaden.

Vi har precis rekryterat en ny HR-chef via Maquire som tillträder efter årsskiftet. Annars är det precis samma sak hos oss som hos alla andra just nu – budgetarbete, verksamhetsplaner och förberedelser inför årets sista styrelsemöte.

Vad händer på Röda Korset just nu?

Röda Korset är en svensk krisorganisation som stöttar svenska samhället. För två år sedan var det skogsbränder över hela Sverige och nu har vi fullt upp med Covid-19, utöver våra löpande lokala aktiviteter. Vi har haft ett stort antal insatser i samband med Covid-19 över hela Sverige men vi hjälper även till i det internationella arbetet. Jordens naturkatastrofer slutar inte ske bara för att det är Covid-19.