Eva Glückman – om att bygga en ny myndighet och stärka mänskliga rättigheter i Sverige

Eva Glückman rekryterades av Maquire till rollen som Enhetschef för Enheten för utredning och analys på Institutet för mänskliga rättigheter. Förutom att leda och samordna enhetens analyser och utredningar om mänskliga rättigheter i Sverige, har hon en central roll i att forma institutets strategiska arbete och bidra till samhällsutvecklingen. Här delar hon med sig av sitt uppdrag, institutets betydelse och hur det globala läget påverkar deras arbete.

Berätta vad är Institutet för mänskliga rättigheter?

Institutet för mänskliga rättigheter (IMR) är en oberoende svensk myndighet som arbetar för att främja och skydda mänskliga rättigheter i Sverige.
Institutet ska särskilt:

• följa, undersöka och rapportera om hur de mänskliga rättigheterna respekteras och förverkligas
• lämna förslag till regeringen om de åtgärder som behövs för att säkerställa de mänskliga rättigheterna
• ha kontakter med internationella organisationer och även i övrigt delta i internationellt samarbete
• främja utbildning, forskning, kompetensutveckling, information och ökad medvetenhet om de mänskliga rättigheterna

Institutet för mänskliga rättigheter uppfyller kraven i de internationellt erkända Parisprinciperna om nationella institutioner för mänskliga rättigheter.

Vad är ditt uppdrag som enhetschef för Enheten för utredning och analys?

I huvudsak är mitt uppdrag att leda och koordinera arbetet inom enheten som ansvarar för att genomföra analyser och utredningar relaterade till mänskliga rättigheter i Sverige. I mitt arbete ingår även metodutveckling och kvalitetskontroll liksom rapportering och rådgivning till olika aktörer om hur respekten för de mänskliga rättigheterna kan förbättras eller skyddas.

Jag har även ett strategiskt ansvar för att utveckla planer och mål för enheten i linje med organisationens övergripande mål och vision. En del av rollen är också att etablera nätverk och samarbeten i syfte att driva frågorna framåt samt att kommunicera resultat och insikter. Jag leder ett team av utredare och ser till att de får stöd och utveckling i sitt arbete. Det som gör uppdraget rätt unikt är att vi bygger en myndighet från grunden.

Hur står sig Sverige just nu när det gäller mänskliga rättigheter?

Sverige har i en internationell jämförelse en stark MR-profil och ses ofta som en förebild när det gäller exempelvis jämställdhet och yttrandefrihet. Men det saknas inte utmaningar och vissa frågor som rör bl a migration, diskriminering och behandlingen av minoritetsgrupper har blivit mer framträdande på senare år. Dessa och andra områden kräver en kontinuerlig uppmärksamhet och förbättring.

Institutets årsrapport om MR-situationen i Sverige släpps i mars och kommer innehålla en utförlig redogörelse av vår analys av läget.

Hur påverkar det oroliga världsläget ert arbete?

Sverige är på inget sätt immunt mot globala utmaningar som terrorism, krig och kriser, geopolitisk instabilitet och migration. Det oroliga världsläget påverkar givetvis utvecklingen av de mänskliga rättigheterna både direkt och indirekt. Det kan röra sig om utmaningar att upprätthålla rättigheter, särskilt inom områden där säkerhet, migration och social rättvisa är centrala. I tider som dessa blir det desto viktigare att hålla fast vid grundläggande värderingar.